English
Variationer i sälars födoval - Viktig kunskap för utveckling av ekosystembaserad förvaltning
Efter framgångsrika bevarandeinsatser har knubbsälarna i Skagerrak återhämtat sig från rekordlåga nivåer under 1970-talet. Detta forskningsprojekt kommer att analysera över 2000 dietprover från de senaste två decennierna för att förstå sälarnas ekologiska roll och utveckla hållbara förvaltningsstrategier.
Möt forskarteamet
Finansiering
Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag finansierar satsningen i samarbete med Formas.
Projektbakgrund och utmaning
Historisk återhämtning
Knubbsälspopulationen i Skagerrak har återhämtat sig från cirka 2000 individer på 1970-talet tack vare framgångsrika bevarandeinsatser efter överexploatering och miljögiftspåverkan.
Ökande konflikter
I takt med att antalet sälar ökat har konflikterna med fisket intensifierats, vilket lett till återinförandet av jakt som förvaltningsåtgärd från 2009 med regionala kvoter upp till 900 sälar årligen.
Kunskapsluckor
Grundläggande kunskap om vad knubbsälar äter, hur dieten varierar över året och mellan olika livsstadier saknas för att utveckla evidensbaserade förvaltningsstrategier.
Forskningsfrågor och mål
01
Rumslig och tidsmässig variation
Hur varierar knubbsälarnas diet mellan olika regioner, säsonger och år i Skagerrak?
02
Bytestillgång och dietval
Hur påverkas sälarnas diet av lokal tillgång och fördelning av bytesarter?
03
Ålder och könseffekter
Hur påverkar ålder och kön sälarnas dietpreferenser och födovanor?
04
Konsumtionsberäkningar
Hur varierar sälarnas totala byteskonsumtion och resursbehov säsongsmässigt och över tid?
Projektet kommer att besvara kritiska frågor om sälarnas ekologiska roll genom analys av unika långtidsdata och avancerade statistiska modeller.
Malin Karlsson undersöker bytesrester i mikroskop under analys av sälars diet. Foto: Monica Mion
Unikt datamaterial och metodik
Omfattande dataset
Över 2000 dietprover från knubbsälar samlade längs svenska Skagerrakkusten under de senaste 25 åren (1999-2024), inklusive både spillningsprover och matsmältningsorgan från jakt.
Avancerad analys
Morfologisk identifiering av bytesrester kombinerat med maskininlärningsmodeller för att särskilja svåridentifierade arter som torskfiskar.
Rumslig modellering
Generaliserade linjära blandade modeller med Gaussiska slumpfält för att förstå rumslig och tidsmässig variation i sälarnas födoval.
Tre arbetspaket för omfattande analys
WP1: Provbearbetning och dietanalys
Bearbetning av cirka 2000 dietprover med morfologisk identifiering av bytesrester. Otoliter och andra skelettdelar analyseras för att bestämma artidentitet, antal individer och storlek på konsumerade fiskar.
WP2: Bytesselektivitet och rumslig/tidsmässig analys
Rumstemporala generaliserade linjära blandade modeller för att förstå hur sälarnas diet varierar över rum och tid, samt i relation till lokal bytestillgång från kustfiskövervakningsdata.
WP3: Konsumtionsmodellering
Bioenergetiska modeller för att uppskatta sälarnas totala konsumtion av olika bytesarter, med osäkerhetsanalys för populationsstorlek, dietsammansättning och bioenergetiska parametrar.
Forskarteamet
Monica Mion - Projektledare
Doktor i ekologi från SLU med expertis inom dietanalys och fiskekologi med fokus på Östersjötorskens biologi och tillväxt. Leder projektkoordination och alla tre arbetspaket.
Contact:
Karl Lundström - Forskare
Forskare vid SLU med långvarig expertis inom marina däggdjurs ekologi. Ansvarar för intressentinteraktioner och stödjer analys i alla arbetspaket.
Max Lindmark - Forskare
Forskare vid SLU med focus på ekologisk och rumslig modellering. Bidrar med statistisk analysis i WP2-3
Karin Hårding - Professor
Professor vid Göteborgs universitet med expertis inom populationsdynamik och bioenergetisk modellering av marina däggdjur. Stödjer analys i WP2-3.
+46 0761105154
Budget och tidsplan
3.1M
Total budget
SEK inklusive direkta och indirekta kostnader för löner, konsulter och resekostnader
34
Projektlängd
månader från mars 2025 till december 2027
Resursfördelning per arbetspaket
Förväntade resultat och påverkan
Förståelse av dietmönster
Analysen kommer att avgöra om knubbsälar har konsekventa dietmönster eller om deras bytespreferenser har förändrats över tid på grund av förändringar i bytestillgång, med hjälp av rumstemporala modeller.
Kvantifiering av konsumtion
Genom att tillämpa bioenergetiska modeller kommer vi att uppskatta energibehov och födoval baserat på energiinnehåll i olika fiskarter, vilket ger svar på "Hur mycket fisk behöver sälpopulationen?"
Stöd för ekosystembaserad förvaltning
Resultaten kommer att klargöra knubbsälarnas roll i den marina näringsväven och informera policyer som balanserar sälbevarande med hållbara fiskemetoder.
Mot en hållbar framtid för sälar och fiske
Detta projekt kommer att tillhandahålla den vetenskapliga grund som behövs för ekosystembaserad förvaltning och stödja hållbar samexistens mellan knubbsälar, fisk och mänskliga aktiviteter. Genom att erbjuda detaljerade insikter om sälarnas födoekologi och dess ekologiska konsekvenser kommer forskningen att informera beslutsfattande och främja balanserade förvaltningsstrategier.
Projektet kommer att minska konflikter mellan olika intressenter genom att tillhandahålla kunskap om sälarnas matvanor och betydelse i ekosystemet, vilket bidrar till utveckling av en ekosystembaserad förvaltning och mer informerade beslut för bevarandet av sälar, fisk och fiske.
Foto: Karl Lundström
Made with